Slutsatser om effektivitet med avseende på behandlingsinterventioner mot särskilt alkohol- och drogberoende. (Se också fliken what works)

Mönstret är ganska tydligt för den som vill se det:

• Interventioner fungerar ibland, ger ibland sämre resultat än kontrollgrupp men oftast inga resultat alls.
• Utfall av en och samma behandling varierar med a) behandlarens skicklighet b) kontext, organisationens lämplighet att bedriva behandlingen och stöd i omgivningen c) lyhördhet inför klientens behov.
  
• Ett enda positivt utfall medför ofta att behandlingen får beteckningen "evidensbaserad" trots att utfallen i övrigt inte stöder den bedömningen utan till och med ibland motsäger den.
  
• KBT ger marginellt bättre resultat men fördelen försvinner efter 6 månader.
• Viktigare faktorer för utfall är de s.k. allmänna faktorerna i behandling. 
• Manualbaserade programinterventioner - one size fits all - mekaniskt förmedlade fungerar i allmänhet inte utan kan till och med göra skada.
• Klienters motivation är en förutsättning för kvarstannande i programverksamhet (retention) men oftast inte tillräcklig för att åstadkomma beteendeförändring. MI bör kombineras med annan beteendeinriktad insats och breda social åtgärder. (Enbart förhöjd motivation kan motverka sitt syfte om utrymme för praktiska åtgärder inte ges.)