IMPLEMENTERING - EN NY VETENSKAPSGREN...
Evidensbaserad behandling - eller evidensbaserad praktik?

Tills ganska nyligen så gällde antagandet att behandling alltid var av godo - eller åtminstone inte vållade klienterna skada. Detta gäller inte längre!

Flera undersökningar visar att behandling ibland ger sämre resultat än kontrollgrupper som inte fått behandling!

Vad beror detta på? 

Att den kliniska skickligheten försummats både i utbildningar och (följdaktligen)  i genomförande av behandling beskrevs under fliken BSF.

►Kliniska färdigheter måste emellertid också implementeras - det räcker inte med utbildning.

►Behandlingsprogram och åtgärder för att minska återfall måste också implementeras - det räcker inte med föreskrifter och kontrollåtgärder att de genomförs (det kan t.o.m. minska sannolikheten för att få den önskade effekten).

Syftet med manualbaserade strukturer för implementering är att minska gapet mellan forskningsformat (sådan situationen såg ut när behandlingsinsatsen gav effekt) och praktik (när vardag och rutiner återgår till det vanliga).

Några exempel på manualbaserade strukturer för implementering:

• Andrews och Gendreaus "Correctional Programs Assessment Inventory" (CPAI), som bl.a. i Lowenkamps et al. studie visar att höga scorer på CPAI ger bättre utfall. CPAI har köpts in av socialstyrelsen för användning i det s.k. multifunkprojektet. CPAI utgår från Andrews teori om RNR (risk, need, responsivity) men är inte validerat. Det är omfattande och tar stora resurser i anspråk.


• Simpson och kollegor vid Christian University i Texas har ett validerat instrument för att mäta en organisations mognad och beredskap för att genomföra behandlngsprogram - "Organizational Readiness for Change" (ORC). Användningen syftar bl.a. till att ge beslutsfattare underlag för att bedöma om en organisation skall genomföra behandlingsprogram.  Detta instrument är validerat men också mycket omfattande. Simpson och hans kollegor är författare till en specialutgåva av Journal of Substance Abuse Treatment (september 2007) med 10 artiklar enbart om implementering!


• Inom ramen för mitt arbete i kriminalvårdens forskningsavdelning har jag själv författat ett instrument (Kriminalvårdens Implementerinsmodell - KIM) och kodningsschema med stor tonvikt på implementering av kliniska färdigheter.  Syftet här är inte att utesluta organisationer som saknar mognad eller beredskap att genomföra behandling  på ett effektivt sätt utan att coacha dessa enheter på sådant sätt att de når upp till denna mognad.
  Användningen kan lätt anpassas till olika organisationers behov.